• Marcus Bjerkstig Idéer

    @Ingvar-Knutsson


    Dubbelkollar, har du ställt in utlands -och betalsamtal?

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    @Sara-Löfdahl


    Gissar: Mer modularitet = mer administration. Visst man löser det en gång, men någon ska koda det också. Och var ska man dra gränsen?


    Ett plus för kunden är det förstås. Benägen att hålla med dig

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    Känner inte att priser är nåt vi som kunder behöver fundera på och lösa för Vimlas räkning. De har säkert koll på konkurrenterna. Men kan ha fel.

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    Håller med. Säkerhetsmoduler behövs inte för det här ändamålet. Vem bryr sig om någon stjäl mitt abonnemang i några timmar? (Inte jag iaf.) Privata nycklar i klartext eller skyddade med lösenord duger utmärkt. Om privven hamnar på vift så kan man spärra certet och beställa nytt genom annan kanal, t.ex eID. Då kan man frigöra SIM-slotten för en allmänt ämnad SM (t.ex för bruk i eID- eller finansiell verksamhet, distribuerade valutor etc. etc.). Skulle hellre skydda telefonens sekundärminne i sig (där viktiga dokument kan ligga) med en SM, för ytterligare ett exempel. Abonnemang-privven kan för all del gömmas i samma SM, det behöver inte Vimla ens ha nån åsikt om, annat än rekommendationer.

    Problemet är väl (rätta mig om jag har fel) att detta inte ligger under Vimlas kontroll, utan under Telenors. Infrastruktur på lägre lager måste säkert uppdateras (-graderas? :). Viss spetskompetens krävs också.. (@multum Hur funkar e-SIM mer precist, är det nåt som överhuvudtaget funkar med GSM-standarden etc?)

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    Hej!


    På er svenska sida (ni verkar inte ha någon annan), så borde ni nog byta fält-texterna från "E-mail" till "E-post" för ett mer seriöst och professionellt intryck i linje med resten av sidan.


    I folkmun är "E-mail" det engelska namnet, och "E-post" det svenska namnet på den standard (RFC 5322) som dikterar adressformatet och det är detta format som båda namnen påbjuder i fälten i fråga.


    För övrigt skulle det inte skada med t.ex en engelsk, en tysk och en kinesisk version av sidan, (så länge ni har bra översättare till dessa språk). Gott om utbytesstudenter som jag kan tänka mig rekommendera Vimla till i så fall.

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    @Sven


    Det stämmer; mer precist är det är inte attraktivt för dem som "konsumerar" mer trafik än ~ 1 GB / månad, vid vilken nivå den effektiva månadsavgiften definitivt överstiger den hos det billigaste abonnemanget (100:- ).


    (En parentes: "Nyttodata", eller "Payload", kan definieras på godtyckligt lager. Men det bör definieras centralt av PTS så småningom.)


    Men jag tror att du har missat poängen. För de som i dagsläget t.ex inte tittar på video genom telenätet kan det säkerligen vara värt att betala mer per mega-byt för att slippa den fasta avgiften. Personligen skulle jag hellre betala 19:- för 190 MB månad 1, 2:50 för 25 MB månad 2 och 1224:- för 12,24 GB (exeptionell) månad 3. Mervärdet består i att slippa planera sin konsumtion; Vimla planerar i stället kapaciteten, utslaget över många abonnenter. En viss premium får man då räkna med under övergången (som kan pågå i allt i från månader till år).


    I ett läge där många abonnenter utspridda över flera operatörer går över till denna plan (något jag förvisso inte kan _försäkra_ kommer hända) så kan "priset justeras [ned] stegvis och transparent, till marknadsjämvikt", vilket jag skrev eller åtminstone menade i OP.


    Jag var även lite otydlig när jag skrev om exempel med HD-video på detta abonnemang. Det förutsätter en hypotetisk framtid, där många följer denna plan, så att inte kapacitetsbehovet fluktuerar alltför mycket, överkapacitet kan undvikas, och priset kan sänkas till dagens nivå på 5 öre / MB. På elnätet fungerar det t.ex väl, och är snarare en standardstruktur (undantaget mig, som ironiskt nog betalar fast pris för en viss strömstyrka genom en säkring, analogt med hur de flesta betalar för fiberuppkoppling - d.v.s. en kontraktbunden konsumtion).


    Jag hoppas att Labbet kan erbjuda ett hemligt internt abonnemang där denna modell testas, och hur vi (jag kräver att få delta! /s) som testdeltagare respektive Vimla som leverantör upplever den. Priset kan inte _jag_ sätta, utan 10 öre var något jag drog till med för att stryka under att det nödvändigtvis måste vara högre än det på konsumtionskontraktet om 2GB, som i Vimlas och allt fler operatörers fall förvisso redan är uppluckrat (det är därför jag föreslår detta nu), iom övergången till "spara din surf".


    Mitt förslag till Vimla är att de första 10 som deltar i detta ämne, tillsammans med 90 slumpvist utvalda abonnenter, erbjuds delta i ett sådant eventuellt (tidsbegränsat) testabonnemang, varefter utvärdering sker på kundsidan genom enkät, och på leverantörsidan genom totalanalys av vinster minus förluster. Tack för ordet.

  • Marcus Bjerkstig Idéer

    Ett nytt abonnemang där man betalar per _megabyte förmedlad IP-payload_, pris i storleksordningen 10 öre / MB.

    + Användaren vet om incentiv för operatören att förmedla så snabbt som möjligt (Mbps), eftersom användaren vid t.ex 2 Mbps kan konsumera HD-video etc., vilket ger mer intäkter.

    - Svårare att beräkna kapacitet för små användarbaser. Kan kompenseras med högre effektiv avgift tills användarbasen är större.


    Ekvivalent med att kunna "spara surf", men mycket bättre på alla sätt IMO.

    Priset kan justeras stegvis och transparent, till marknadsjämvikt.